I Danmark

.

Den Gammel Danska Hönsehundens historia kan följas tillbaka till början av 1700 talet. Fram till 1702 fanns en lag i Danmark som hindrade bönderna från att hålla hund som inte fått höger framtass avhuggen eller hassenorna avskurna. Denna lag kom till för att hindra hundarna från att jaga viltet på godsägarnas marker. Då denna barbariska lag hävdes skärptes istället straffet för tjuvjakt. Detta innebar att hundens ägare blev betraktad som tjuvjägare och skulle avrättas genom hängning om man fann att hans hund jagade en annan mans vilt. Vid den här tiden var ”en annan mans vilt” så gott som alltid herremannens vilt. På grund av detta blev det nödvändigt för fattiga bönder och landsortsbor att avla fram en hundras som kunde hållas på små marker.

Detta gjorde att en man vid namn Morten Bak omkring år 1710 startade med det avelsarbete som skulle leda fram till skapandet av den Gammel Danska Hönsehunden. I åtta led korsade han de hundar Zigenarna hade med sig på sina resor genom Danmark med de lokala gårdshundarna som fanns i hans hemtrakter. Zigenarnas hundar stammade troligtvis från en relativt tung typ av Spanska Pointers. Gårdshundarna som användes innehöll en stor del S:t Hubertushunds blod (mkt lik den Eng. blodhunden), därför kallades dessa gårdshundar också för blodhundar. Genom ett målmedvetet avelsarbete med dessa hundar fick han fram rasen ”Vit och brunbrokig hönsehund”. Namnet ändrades sedan till ”Bakhund”, Dansk Hönsehund och till slut fick den det namn den har än i dag- Gammel Dansk Hönsehund (förkortat GDH).

Mycket tyder på att den Gammel Danska Hönsehundens utmärkta förmåga att följa spår är ett arv från S:t Hubertushundarna. Förmågan att stå för fågel har de sedan ärvt från de Spanska pointrarna. Som bilden nedan visar skulle (och skall) GDHn kunna använda sin utmärkta näsa även vid annan typ jakt än endast fågeljakt. Även om GDH´n i första hand blev framavlad för att jaga på små marker var den i årtionden under 1800 talet vanlig på flera Danska gods med stora arealer att jaga på.

Under början av 1900 talet hade rasens stora användbarhet och pålitlighet gjort den så uppskattad att den var Danmarks vanligaste jakthund. Så småningom blev de Engelska och kontinentala raserna allt mer populära. Det var ”fint” att äga en hund av engelsk eller Tysk ras (Korthårig Vorsteh). Tyvärr fick detta till följd att den Gammel Danska Hönsehunden sakta men säkert trängdes undan och vid tiden för andra världskriget var rasen nära att dö ut.
Lyckligtvis för GDH´n fanns det en man på Ærø vid namn Christian Bansen. Han var en ivrig jägare med ett stort intresse för jakthundar och då framföra allt den Gammel Danska Hönsehunden. Han var en aktiv skribent i dåtidens jakttidningar . Tack vare det har vi i dag en klar bild av rasens historia bakåt i tiden. Bansen satte 1939 in en efterlysning i tidningen ”Jagtvennen”, han sökte:

”…andra som är intresserade av att arbeta för denna dugliga jakthund.”

Ett initiativ som så småningom ledde till att en liten krets av entusiaster år 1947 startade den Danska GDH klubben med Bansen som ordförande. Genom att vara drivkraften bakom klubben, men i ännu högre grad genom det målmedvetna avelsarbete han utförde under denna period, hjälpte han rasen att överleva.
Bildkälla: Danska GDH klubbens jubileumstidning från 1997 (bägge bilderna).

 

Svensk Historik

.Den Gammel danska hönsehundens historia i Sverige börjar på 1970 talet. Då skall, enligt uppgift från klubbens dåvarande ordförande Knud Pedersen, ha exporterats två hundar hit från Danmark. Tyvärr finns inga uppgifter nedskrivna om denna import och hundarna har inte registrerats hos SKK. Att uppgifterna troligtvis ändå stämmer beror på att uppgiftslämnaren, Knud Pedersen som i dag är över 80 år, är ett levande uppslagsverk när det gäller GDH:ns historia. Han var klubbens ordförande i hela 26 år, mellan 1959 och 1985, och är ännu i dag aktivt intresserad av rasen.

Den första GDH som inregistrerades hos Svenska Kennelklubben (SKK) var en tik vid namn Blackie. Hon föddes i Danmark 1977, men inregistrerades inte i Sverige förrän 1982.

Samma år registrerades också den första svenskfödda GDH kullen, född 26 september 1982. Mor till denna kull var just ovan nämnda Blackie. Pappa var en annan dansk import, Jack född 23 Mars 1981.Denna kull bestod av sju valpar, två hanar och fem tikar. Den enda av dessa valpar som skulle komma att användas i avel var en av hanvalparna, Acki. Han blev far till kull nummer två här i Sverige. Kullen, sex hanar och sex tikar, såg dagens ljus 26 juni 1989. Mor till valparna var Zenta, född i Danmark 5 Maj 1987 och registrerad i Sverige 1988.

Nu skulle det dröja till 1994 innan några nya ”gammel danskar” skulle beträda svensk mark. Denna gång var det danska kennel Slettehaven´s som skulle ta en av sina parade tikar till Sverige. Tiken, som hette Slettehaven´s Ernestine, var parad med en hanen Samson. Tiken och uppfödarna återvände sedan tillbaka till Danmark efter att valparna, en hane och tre tikar, sålts till svenska ägare.

1996 kom ytterligare en dansk import till Sverige, tiken Flika. Flera resor gjordes till Danmark för att para henne, men tyvärr misslyckades försöken och hon fick aldrig några valpar.

2001 registrerades den första GDH kenneln hos SKK. Kenneln fick samma år möjlighet att leasa en avelstik från Danmark. Tiken var Mølbyegård´s Sandy. Hon parades med hanen DkUch NordV-96 Markpr. Frydensbjerg Aslan. I februari 2001 kom hon till Sverige och den 2 mars samma år födde hon en kull bestående av 4 hanar och 4 tikar. Samma år föddes också en kull på Hönö, Göteborg. Föräldrarna till kullen var två importer från Danmark, Frydensbjerg Jack och Aastrupgaard Tasja. Båda dessa hundar kom hit som juniorer år 2001. I deras kull föddes tolv valpar, 8 hanar och 4 tikar.

Ett samarbete med Svenska Rasklubben för Bracco Italiano och Spinone, SRBS, startades år 2004. Detta samarbete innebar att alla GDH ägare fick en klubb att samlas i. Samma år arrangerades också, genom SRBS, den första rasspecialen med nästan 20 (!) anmälda hundar. Detta var den 10-11 &12 september och platsen var Villingsberg mellan Örebro och Karlskoga. Domare på utställningen som hölls vid denna första träff, som inte bara var den första i Sverige utan den första någonsin utanför Danmark, var Sofia Törnlöv (numera Sollenberg). Till BIR och BIM utsåg hon kullsyskonen Nei´s Hedda Af Nörhede samt Nei´s Leo Af Nörhede. En stor händelse denna helg var det vandringspris, Morten Bak pokalen, som skänktes av Danska GDH klubben till oss i Sverige.

2007 var det dags för den Gammel danska hönsehunden att få en egen rasklubb här i Sverige. Efter att ett flertal telefonmöten hållits, till vilka nästan samtliga GDH-ägare i Sverige kunnat inbjudas, utsågs en interimsstyrelse som fick i uppdrag att färdigställa förslag till stadgar och göra de andra förberedelser som behövdes för att ett årsmöte skulle kunna hållas så att man officiellt kunde bilda Svenska Rasklubben för Gammel dansk hönsehund (SRG). Interimsstyrelsen bestod av Jesper Nei (ordförande) Anna-Lena M. Nei (sekreterare) samt ledamöterna Ann-Marie Bredolo, Maria Ehrenberg, Eva Gärdsmo Pettersson och Catherine Holmgren.

Den 27/11 2007 avhölls årsmötet i Västerås och SRG var bildad. Bara några dagar efteråt upptogs klubben som officiell rasklubb i Specialklubben för kontinentala fågelhundar. SRG är den första rasklubb för GDH som bildats utanför Danmark och detta skedde samma år som den danska rasklubben firade sitt 60-års jubileum. Styrelsen som valdes på det första årsmötet bestod av följande personer:

Ordförande & viltspåransvarig – Jesper Nei
Vice ordförande – Annika Rönnings
Sekreterare, utställningsansvarig, avelsansvarig & webmaster- Anna-Lena M. Nei
Kassör- Ann-Marie Bredolo
Jaktansvarig- Maria Ehrenberg
PR ansvarig- Catherine Holmgren
Ledamot- Lena Halvars
Förste suppleant - Ingela Wallentin
Andre suppleant & redaktör – Eva Gärdsmo Pettersson